Ny blogg

Det här med en ny blogg fixade jag ganska snabbt, heter numera

funderings.blogg.se

Tack och hej!

Tankar från en svunnen dag

Idag har jag tänkt på hur vädret är i New York (till flytten och vad som jag behöver ha med i klädväg) och upptäckte att det är som här, fast kanske en aning varmare vintrar. Det är ganska positivt. Jag tror inte att det snöar lika "mycket" där som här heller. Då slipper jag kanske packa ner skridskor och skidor, för man vet ju aldrig om det blir som i "The day after tomorrow". Ett snö- och istäckt New York med hungriga vargar uppe på hustaken. Ja, ja, bara man har någon lika snygg som Jake Gyllenhaal att värma sig med går nog det också bra.

Hade tänkt att ändra från blogspot.com till blogg.se istället. Det känns ganska onödigt att skriva här längre det är ändå bara spanjorer som skriver här, förutom Alex och jag då. Jag håller ändå dig Alex uppdaterad om vad som händer i mitt så kallade liv. Nu vet jag inte hur lång tid den här flytten tar, men meddelar när jag väl har bytt. By the way, de här figurerna kallas för azuzephre, efter vad jag har förstått. Är i vilket fall som helst hur roliga som helst, och gör mig glad varenda gång jag ser en.

Uppdatering från min värld

Nu ska jag ut i världen och känna mig allmänt förvirrad och vilsen. Ska till Amerikat och emigrera i 3 månader. Förbättra utländskan och få en examen i den, eller examen och examen, jag kommer gå i språkskola och få en Cambridge-examen. Vet riktigt inte vad det är för något men bra sägs den vara i alla fall. Jag är inte speciellt orolig för själva kursen och resan dit utan för att allt ska bli skit och jag inte kommer känna mig hemma utan bara vill åka hem och att jag kommer vara lika vilsen och utlämnad som jag verkligen är. Jag hatar att vara utlämnad till nya personer som jag aldrig innan har träffat. Det känns som jag är en antik gladiator och de är min Julius Ceasar. Om de pekar upp med tummen är jag normal och accepterad, och om de pekar ned med tummen är jag förnekad en plats hos dem. Think happy thoughts. Ja, jag vet att det är en rad ur MCR:s låt Headfirst for Halos, men jag tyckte att den passade in här i min ångesttext om min flytt till New York.

Nu kommer lite uppdateringar sen sist: jag har tagit studenten (!), jag har dansat på studentfest, jag har varit metaltown (!), jag har varit i skottland (!), jag har varit på Lars Winnerbäck, Miss Li, Sofia Karlsson och några andra virrigpettar som jag inte hade någon aning om vad de heter eller vad de gör (har förresten ingen koll på det nu heller), jag har varit på den amerikanska ambassaden i två jävla timmar för att gå på en intervju som varade i ca 2 minuter men jag fick i alla fall mitt visum så det var inte helt bortkastat, jag har laddat ner massvis med nya låtar och band men tyvärr har jag kommit in i en period då jag kan lyssna sönder allt som kommer i min väg på mindre än en minut, även låtar som är 6 minuter långa (fråga mig inte hur detta egentligen går till för jag är inte teknisk/fysisk (tolka mig inte fel nu för jag är mycket väl medveten om att jag har en kropp!) så jag vet inte något om alla dessa fysiklagar som gör detta omöjligt). Nu vet jag att jag hade en parantes i min parantes, men det var nödvändigt. Jag har även sett en rad nya filmer som kommit ut, bl a The dark night två gånger, ville gå fler men hittade ingen annan som ville gå på den fler gånger så jag får nöja mig tills den kommer ut på DVD, Narnia, Kung fu panda, Mamma mia m.m.

Jag tror att det var allt. (Tyvärr orkar jag inte skriva om att jag även har varit på kalmar slott, gått en kyrkogårdsvandring, även den i kalmar, varit i mormor/morfars sommarstuga som ligger i ödängla, träffat trevligt folk som gjort mig väldigt glad under annars en så sorgsen årstid som sommaren, läst ut massvis med böcker, fått en ny garderob lagom tills jag ska flytta till Amerikat, påbörjat en ganska trevande och en mycket oläsbar text, som du förvidare läser nu, åkt flumride när det regnade, och tillslut fotograferat. Men som sagt det orkar jag inte skriva om nu.)

Nu glömde jag det största av det alla; jag har skaffat MSN! Hurra för mig! Eller nått... Har haft mina principer mot MSN men insåg att det trots allt blir billigare med MSN än med SMS och telefonsamtal. Jag gav upp, jag kastade in den vita flaggan. Och en liten del av mig dog.

Hösten kommer i alla fall snart, så nu måste jag bara inköpa en passande tröja som jag kan ta ha på mig för att inte frysa ihjäl så fort man sätter ut näsan. Men ändå är hösten min favortårstid. Jag har pollenallergie så har aldrig förstått mig på våren. Sommaren är ganska jobbig med den ständiga beach-ångesten. Vintern börjar bara bli blaskig och inte alls så där vit och underbar som när man var liten och fortfarande hade tomten som idol. Men hösten är det annorlunda med. Då kan man stanna inne när det blåser och regnar ute. Det börjar bli mörkt så att man kan sova ifred, och luften blir så där klar och krispig och härlig! Med förväntan ser jag framemot den nalkande årstiden! Hoppas att den inte blir varm bara, så att man måste gå ut.

Bal på herrgård utan drömprins

Hej! Jag har nu gått på den fruktade balen, och det visade sig att det inte var så farligt. Bara man fått i sig en tillräcklig mängd cider så blev festen genast mycket trevligare, och killarna blev väldigt snygga. Jag måste dock säga att jag hoppas att det var den sista balen jag går på, om det inte blir en bal på slottet med min DRÖMPRINS förstås... Men jag tror inte att min DRÖMPRINS kan dansa vals och foxtrot (vet ej hur det stavas). I så fall kommer jag att skratta åt honom när jag trampar honom på tårna med mina superlånga högklackade skor!

Nu har jag bara en dag kvar till min student, och de mest fruktade kalasen man kan tänka sig: SLÄKTKALASEN! Alla ska låtsas tycka om varandra, och låtsas ha en nära kontakt och kommunikation med varandra. Det är så att man har lust att spy. Men på fredag kan jag inte spy för jag kommer ha på mig en vit babydoll klänning så det kommer att synas ganska väl...

Jag läste ett litet urdrag ur en svensk, korkad blondins (!) texter (?!) häromdagen i en kvällstidning. Jag blev riktigt förvånade över att hon ens kunde skriva, ännu mer förvånade över att hon hade en del filosofiska tankar (?)! Från den stunden som jag blev blond har jag kommit på mig själv med att försvara alla dessa korkade blonda svenskor som gör narr över hel svenskheten i Amerkiat. Jag visste inte att det fanns en liten arg blondin i mig, och jag blev väldigt förvånad över att den arga blondinen tog över hela min tankeförmåga. Till en början var det ganska jävla tyst, men efter ett tag började röster inom mig prata. De sade saker som: Det är snyggt med rosa! Du måste fixa naglarna! Hur ser ditt hår ut?! o.s.v. Dessa röster blev senare mitt samvete, väldigt delat men iallafall ett samvete. Och detta samvete har sedan tvingat mig att bli arg över hur blondiner framställs i svensk media. Av sina egna landskamrater blir de (jag säger de eftersom man kan se på min utväxt att jag inte är så blond som man först kan tro) förrådda! Inte undra på att svenskor blir framställda som de blir i utländsk media. När jag var svarthårig skulle det aldrig falla mig in att försvara dessa blondiner, inte för att de behöver försvar utan för att de ska veta att det finns en blondin (möjligtvis fejk) som slåss för dem. Och som inte är en man.

Jag har ju varit blond ett tag nu, men jag kan inte påstå att blondiner har roligare. Eller det är roligt att folk säger att jag är fin i håret fastän jag har samma frisyr som innan när håret var svart. Men annars har jag lika roligt. Fast i sommar ska jag testa det till THE FUCKING LIMIT! som en del på balen skrek i tid och otid i mitt öra hela jävla kvällen. Första gången var roligt men efter ett tag när tinnitusen började verka blev det genast ganska obehagligt. Jag undrade gång på gång vad han menade med LIMIT, menade han min tinnitus, eller menade han min självbehärskning?

Måste bara säga en sak som avslutning till den här förvirrande texten så att den ska bli ännu mer förvirrande. Jag är och förbli en feminist tills döden skiljer mig åt! Och jag är så jävla stolt över det. En blond feminist! Haha!

Vad länge sen det var jag skrev här! Tiden går så fort när man har... roligt? Kan inte påstå det, har haft en del problem på sista tiden. Du vet, hur mitt hår ser ut från en sida, om det syns att jag har två olika sorters svarta sockar på mig... Det är inte lätt när man är liten...

I alla fall, det har hänt en del i mitt liv sen dess. Jag har nytt hår, eller ny hårfärg! Numera kan jag inte dra blondinskänt utan att själv känna mig diskriminerad... Jag har ansökt till högskola. Det var en press, nästan lika stor som när jag ska välja pålägg till min frukostmacka, men bara nästan. Jag har två alternativ att välja mellan, ost eller kalkon. Ost är så där jättegott ihop med knarket kaffe på morgonen, men kalkon är ganska saftigt (om jag inte glömt att återförsluta locket!). Detta ger mig valångest. Jag orkar inte tänka på när jag ska välja vilken tandkräm jag ska ha. Vill jag ha ett bländande leende eller en fräsh andedräkt, eller varför inte, båda två? Val, val, val...

Jag ska även gå på balen, och har därför valt ut en lämplig tvångströja (förutom den är det typ bara alex som kan hålla mig kvar där bland alla uppstoppade präktiga skyltdockor). Det blev en grön klänning. Jag kan inte beskriva den exakta gröna nyansen eftersom jag inte vet vad jag ska jämför den med. De flesta skulle nog säga mintgrön men jag har aldrig sett mint (förutom när det finns i tandkräm men det är nog inte samma sak). Jag tänkte snorgrön, men det är ändå inte rätt nyans. Det är som snor som blandats ut med vit oljefärg. En härlig klabbig röra.

Så här mycket har hänt hittils i år, som är värt att nämna och som jag vågar nämna ut. Eller det finns en sak till, jag är inne på mitt sista år som tonåring! Och det har snart redan gått ett halvår! Jag tror att jag ska dra mig undan och leva resten av mitt liv som en folkilsken pensionär. Men det är ett problem i det, jag har inte börjat pensionsspara! Om jag visste att jag skulle bli gammal så här fort när jag var 17 år. Då skulle jag ha lagt undan lite varje månad. Börjat panta flaskor. Äta i soppköken. Vad dum man är när man är ung! Det var bättre förr...

Nytt år med (förhoppningsvis) nytt hår

Nu var det nya året här! Ett nytt år då man kan känna sig hoppfull eller pessimistisk över idén på att det kommer ett till år. I år väljer jag dock att bryta på en trend som jag har haft i snart fem år, jag väljer att se hoppfullt på det här året. Nu vet jag inte ifall jag kommer att se lika hoppfullt på det när skolan drar i gång igen och alla prov och inlämningar kommer som på rullband. Men tanken finns där i alla fall...

Nyårslöften har jag aldrig avgett några men eftersom jag bryter trender detta år tänkte jag börja med löften:
1. Sluta bita på naglarna - detta är dock ett löfte som jag inte tar på särskilt stort allvar eftersom jag redan idag bröt det...
2. Köra bil utan att få panikångestattacker varje gång jag kör - börjar utveckla en fobi mot bilkörning, det känns som jag skapar minst en bilolycka varje gång jag kör!!
3. Blondera mig vitt - jag har svart hår och min frisör menar att håret kommer bli orange men jag vill i alla fall testa!!

Alla goda saker är tre så mer löften tänker jag inte avge, man är väl ingen politiker heller utan jag måste försöka att hålla det jag lovar!!! Jag känner mig dock ganska segerviss över blonderingen, snart planerar jag att förstöra mitt fina, naturliga hår som jag aldrig i hela mitt liv riskerat att förstöra - ha! Det är känslan av att mitt hår utsetts för fara som håller mig igång en mulen onsdagskväll i januarinattens mörka tystnad när endast jag och resten av världen är vaken!

Jag har i alla fall ett seriöst löfte som jag har tänkt att hålla: ta reda på vad jag vill göra efter gymnasiet. Jag känner redan paniken komma bakom mig, ångesten ligger redan i bakhåll och snart kommer attacken. Men trots att jag vet att jag minst kommer få en panikångestattack om dagen fortsätter jag sökandet efter livet efter gymnasiet.

Tiden då allt var möjligt

Tiden då man trodde att allt var möjligt känner nog alla igen sig i, vilken tid är okatiserbart (älskar svenskan!). Den tid som jag själv tror att allt är möjligt är veckorna innan och efter julen. De veckorna innan tror jag att jag har stenkoll på alla klappar och på mina pengar. Ack, så fel man kan ha!! De veckorna efter tror jag att jag trots allt inte har gått upp så mycket efter all denna underbara mat, och de kilo-ton som kanske trots allt har gått upp går man lätt ner igen bara genom att sträcka sig efter fjärrkontrollen till teven för att ändra till någon annan julfilm. Ännu ett stort misstag att tro det.

Mina julklappar är de mest ångestfyllda inköpen som jag gör under året, inklusive bikiniköpen!! Visst, man ska känna en glädje över att ge bort till dem som man har närmast och annan moralisk shit, men ändå... Det känns bara fel när jag irrar runt på A6 för att hitta någon sliskig parfym som ändå ingen kommer att vilja ha, men som jag slösar bort 200-300 spänn på (om jag har tur!). Och sen ska mottagaren klistra på ett sånt där Hej-jag-älskar-verkligen-presenten-och-kommer-att-använda-den-varje-dag-min... Inte nog med att all mat trycker på!!

Efter all ångest inför klapparna tror man att man är kvitt ångesten, men icke! Då kommer alla dagstidningar med stora, feta rubriker om hur tjock man är och hur man bäst blir smal igen efter jul!! Det var ju verkligen det som jag behövde!! Jag som bara vill känna mig lite snygg inför det kommande året... Tack, tack! Det här året har jag dock bestämt mig för att intala mig själv om att jag minst kommer gå upp en blåvals vikt, men att det är okej. Jag kommer alltid att känna mig fet efter jul, det är ju det som är glittret kring julkänslan!! Det är det som är mödan värd, att få känna sig lite småfet och lika dåsig som en gravid noshörning!

Idag läste jag om hur man bäst väljer mat från julbordet, enligt GI och annan läskig sörja. Men jag vågade känna att jag hatar verkligen den mat som de förslåg. De tog ju varken med omelett, revbensspjäll eller risgrynsgröt! Vad spelar julen då för roll?! Nej, tacka vet jag en jul med förhöjandekolesterolframkallande mat med riktig grädde!

God Jul!