Tiden då allt var möjligt

Tiden då man trodde att allt var möjligt känner nog alla igen sig i, vilken tid är okatiserbart (älskar svenskan!). Den tid som jag själv tror att allt är möjligt är veckorna innan och efter julen. De veckorna innan tror jag att jag har stenkoll på alla klappar och på mina pengar. Ack, så fel man kan ha!! De veckorna efter tror jag att jag trots allt inte har gått upp så mycket efter all denna underbara mat, och de kilo-ton som kanske trots allt har gått upp går man lätt ner igen bara genom att sträcka sig efter fjärrkontrollen till teven för att ändra till någon annan julfilm. Ännu ett stort misstag att tro det.

Mina julklappar är de mest ångestfyllda inköpen som jag gör under året, inklusive bikiniköpen!! Visst, man ska känna en glädje över att ge bort till dem som man har närmast och annan moralisk shit, men ändå... Det känns bara fel när jag irrar runt på A6 för att hitta någon sliskig parfym som ändå ingen kommer att vilja ha, men som jag slösar bort 200-300 spänn på (om jag har tur!). Och sen ska mottagaren klistra på ett sånt där Hej-jag-älskar-verkligen-presenten-och-kommer-att-använda-den-varje-dag-min... Inte nog med att all mat trycker på!!

Efter all ångest inför klapparna tror man att man är kvitt ångesten, men icke! Då kommer alla dagstidningar med stora, feta rubriker om hur tjock man är och hur man bäst blir smal igen efter jul!! Det var ju verkligen det som jag behövde!! Jag som bara vill känna mig lite snygg inför det kommande året... Tack, tack! Det här året har jag dock bestämt mig för att intala mig själv om att jag minst kommer gå upp en blåvals vikt, men att det är okej. Jag kommer alltid att känna mig fet efter jul, det är ju det som är glittret kring julkänslan!! Det är det som är mödan värd, att få känna sig lite småfet och lika dåsig som en gravid noshörning!

Idag läste jag om hur man bäst väljer mat från julbordet, enligt GI och annan läskig sörja. Men jag vågade känna att jag hatar verkligen den mat som de förslåg. De tog ju varken med omelett, revbensspjäll eller risgrynsgröt! Vad spelar julen då för roll?! Nej, tacka vet jag en jul med förhöjandekolesterolframkallande mat med riktig grädde!

God Jul!