Uppdatering från min värld

Nu ska jag ut i världen och känna mig allmänt förvirrad och vilsen. Ska till Amerikat och emigrera i 3 månader. Förbättra utländskan och få en examen i den, eller examen och examen, jag kommer gå i språkskola och få en Cambridge-examen. Vet riktigt inte vad det är för något men bra sägs den vara i alla fall. Jag är inte speciellt orolig för själva kursen och resan dit utan för att allt ska bli skit och jag inte kommer känna mig hemma utan bara vill åka hem och att jag kommer vara lika vilsen och utlämnad som jag verkligen är. Jag hatar att vara utlämnad till nya personer som jag aldrig innan har träffat. Det känns som jag är en antik gladiator och de är min Julius Ceasar. Om de pekar upp med tummen är jag normal och accepterad, och om de pekar ned med tummen är jag förnekad en plats hos dem. Think happy thoughts. Ja, jag vet att det är en rad ur MCR:s låt Headfirst for Halos, men jag tyckte att den passade in här i min ångesttext om min flytt till New York.

Nu kommer lite uppdateringar sen sist: jag har tagit studenten (!), jag har dansat på studentfest, jag har varit metaltown (!), jag har varit i skottland (!), jag har varit på Lars Winnerbäck, Miss Li, Sofia Karlsson och några andra virrigpettar som jag inte hade någon aning om vad de heter eller vad de gör (har förresten ingen koll på det nu heller), jag har varit på den amerikanska ambassaden i två jävla timmar för att gå på en intervju som varade i ca 2 minuter men jag fick i alla fall mitt visum så det var inte helt bortkastat, jag har laddat ner massvis med nya låtar och band men tyvärr har jag kommit in i en period då jag kan lyssna sönder allt som kommer i min väg på mindre än en minut, även låtar som är 6 minuter långa (fråga mig inte hur detta egentligen går till för jag är inte teknisk/fysisk (tolka mig inte fel nu för jag är mycket väl medveten om att jag har en kropp!) så jag vet inte något om alla dessa fysiklagar som gör detta omöjligt). Nu vet jag att jag hade en parantes i min parantes, men det var nödvändigt. Jag har även sett en rad nya filmer som kommit ut, bl a The dark night två gånger, ville gå fler men hittade ingen annan som ville gå på den fler gånger så jag får nöja mig tills den kommer ut på DVD, Narnia, Kung fu panda, Mamma mia m.m.

Jag tror att det var allt. (Tyvärr orkar jag inte skriva om att jag även har varit på kalmar slott, gått en kyrkogårdsvandring, även den i kalmar, varit i mormor/morfars sommarstuga som ligger i ödängla, träffat trevligt folk som gjort mig väldigt glad under annars en så sorgsen årstid som sommaren, läst ut massvis med böcker, fått en ny garderob lagom tills jag ska flytta till Amerikat, påbörjat en ganska trevande och en mycket oläsbar text, som du förvidare läser nu, åkt flumride när det regnade, och tillslut fotograferat. Men som sagt det orkar jag inte skriva om nu.)

Nu glömde jag det största av det alla; jag har skaffat MSN! Hurra för mig! Eller nått... Har haft mina principer mot MSN men insåg att det trots allt blir billigare med MSN än med SMS och telefonsamtal. Jag gav upp, jag kastade in den vita flaggan. Och en liten del av mig dog.

Hösten kommer i alla fall snart, så nu måste jag bara inköpa en passande tröja som jag kan ta ha på mig för att inte frysa ihjäl så fort man sätter ut näsan. Men ändå är hösten min favortårstid. Jag har pollenallergie så har aldrig förstått mig på våren. Sommaren är ganska jobbig med den ständiga beach-ångesten. Vintern börjar bara bli blaskig och inte alls så där vit och underbar som när man var liten och fortfarande hade tomten som idol. Men hösten är det annorlunda med. Då kan man stanna inne när det blåser och regnar ute. Det börjar bli mörkt så att man kan sova ifred, och luften blir så där klar och krispig och härlig! Med förväntan ser jag framemot den nalkande årstiden! Hoppas att den inte blir varm bara, så att man måste gå ut.